Vismut

Vismut
Tecken Bi Atomnr. 83 Grupp 15 Period 6 Block p
Allmänt
Ämnesklass	övriga metaller
Densitet	9780 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	2,25
Utseende	glänsande rödvit
Atomens egenskaper
Atommassa	208,98038 u
Atomradie (beräknad)	160 (143) pm
Kovalent radie	146 pm
e– per skal	2, 8, 18, 32, 18, 5
Oxidationstillstånd (O)	3, 5 (svagt sur)
Kristallstruktur	rombohedral
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	544,4 K (271,2 °C)
Kokpunkt	1837 K (1564 °C)
Molvolym	21,31 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	104,8 kJ/mol
Smältvärme	11,3 kJ/mol
Ångtryck	0,000627 Pa vid 544 K
Ljudhastighet	1790 m/s m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	2,02 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	122 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	0,867×106 S/m (Ω−1·m−1)
1a jonisationspotential	703 kJ/mol
2a jonisationspotential	1610 kJ/mol
3e jonisationspotential	2466 kJ/mol
4e jonisationspotential	4370 kJ/mol
5e jonisationspotential	5400 kJ/mol
6e jonisationspotential	8520 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 207Bi syntetisk 31,55 år ε 2,399 207Pb 208Bi syntetisk 3,368×106 år ε 2,88 208Pb 209Bi 100 % 1,9×1019 år α 205Tl
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Vismut är ett silvervitt metalliskt grundämne, som används i lättsmälta legeringar. Beteckningen är Bi efter latinets bisemutum, som i sin tur kommer från tyskans Wismuth. Detta kan i sin tur ha kommit från weiße Masse, "vit massa". Vismut(III)oxid, kemisk beteckning Bi₂O₃, är den form av ämnet som är viktigast inom industrin.

Allmänt

Vismut är en ganska tung, glänsande metall. Vismut är ovanligt ogiftigt om man jämför med många andra tungmetaller. Vismut är en av de få metaller som kan förekomma i naturen i ren form. För att vara en metall leder vismut elektricitet och värme mycket dåligt.

Irisering

Vismut som syntetisk kristall. Ytan är ett mycket tunt skimrande skikt av vismutoxid.

I ren vismut bildar vismutatomerna kristaller.

Vid kontakt med syre kan vismut oxidera (reagera med syret), och därmed bilda den kemiska föreningen vismut(III)oxid.

Oxiderade vismutkristaller kan få en beläggning på ytan som består av ett tunt skikt av vismutoxid, vars färger framträder och skiftar om betraktningsvinkeln ändras. Detta fenomen kallas irisering.

Förekomst

Vismut är ungefär dubbelt så vanligt som guld i jordskorpan. Det framställs oftast som en biprodukt vid framställning av bly. Kina är världens största producent av vismut.

Användningsområden

• I legeringar med låg smältpunkt.
• Som skydd mot joniserande strålning.
• Det används ibland i hagelkulor som ersättare till bly eftersom det är mindre giftigt.
• Peltierelement, elektrodynamiska värmepumpar
• Ersättare inom andra användningsområden där bly används men inte är lämpligt på grund av sin giftighet.
• Vismutoxidklorid används ofta inom kosmetika.
• Högtemperatursupraledande magneter

Källor

• Nationalencyklopedin 19. Bra Böcker. 1989. Sid. 532. ISBN 91-7024-621-1 
• Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. Sid. 48. ISBN 91-34-50893-7 

Se även

• Periodiska systemet