Bor

För andra betydelser, se Bor (olika betydelser).

Bor
Tecken B Atomnr. 5 Grupp 13 Period 2 Block p
Allmänt
Ämnesklass	halvmetaller
Densitet	2340 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	9,3
Utseende	svart
Atomens egenskaper
Atommassa	10,811 u
Atomradie (beräknad)	85 (87) pm
Kovalent radie	82 pm
van der Waalsradie	inga data pm
Elektronkonfiguration	[ He ]2s22p1
e– per skal	2,3
Oxidationstillstånd (O)	3, (svagt sur)
Kristallstruktur	rombohedral
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Magnetiska egenskaper	icke magnetisk
Smältpunkt	2573 K (2300 °C)
Kokpunkt	3931 K (3658 °C)
Molvolym	4,39 ·10-3 m3/mol
Ångbildningsvärme	489,7 kJ/mol
Smältvärme	50,2 kJ/mol
Ångtryck	0,348 Pa vid 2573 K
Ljudhastighet	16200 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	2,04 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	1026 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	1,0 10−4 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	27,4 W/(m·K)
1a jonisationspotential	800,6 kJ/mol
2a jonisationspotential	2427,1 kJ/mol
3e jonisationspotential	3659,7 kJ/mol
4e jonisationspotential	25025,8 kJ/mol
5e jonisationspotential	32826,7 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 9B syntetisk 800 zs p 1,2415 MeV 8Be 10B 19,9 % 10B, stabil isotop med 5 neutroner 11B 80,1 % 11B, stabil isotop med 6 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Bor (latin: borium) är ett halvmetalliskt grundämne med atomnummer 5 och den kemiska beteckningen B. Det rena grundämnet bor är en fast, svårsmält halvledare som bildar mycket hårda kristaller som är nära nog ogenomskinligt svartröda. Vid rumstemperatur är bor inte särskilt reaktivt. I naturen är bor ganska ovanligt, men koncentrerade bormineraler har bildats genom naturlig indunstning av avstängda vattenmassor. Då förekommer bor som kernit eller borax (hydrater av Na₂B₄O₇), och dessa används för borutvinning.

Amorft bor framställs genom reduktion av boroxid (B₂O₃) med alkalimetaller och dylika reaktiva metaller. Vill man ha ett rent bor upphettas borbromid eller borjodid (BBr₃, BI₃) mot en volframtråd upphettad till över 800 °C.

Rena borfiber används till optiska ljusfiber i forskningsvärlden, och industriellt till armering i flyg- och rymdfart. Amorft bor används i fyrverkerier för att få grön färg. I övrigt används borax för diverse rengöringsändamål och antiseptika.

Historia

Bor i mycket oren form framställdes 1808 av fransmännen Louis Joseph Gay-Lussac och Louis Jacques Thénard, och samtidigt av engelsmannen Humphry Davy.

1824 identifierade Jöns Jacob Berzelius bor som ett grundämne.

Användning

När man blandar borsyra och metanol bildas en ester som brinner med kraftigt grön färg

Ganska stora mängder bor används inom pyroteknik som bränsle och för att göra lågan grön.

Väldigt rent bor används i halvledare och termistorer. Borisotopen ¹⁰B är mycket bra på att stoppa neutroner och används därför ofta i kärnkraftverk.

Bor används även i stållegeringar fär att göra legeringarna hårdare och vid tillverkning av glas avsett att tåla stora variationer i temperatur.

Se även

• Periodiska systemet